Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver Fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i Fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i Fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om Fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den..

Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i Fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i Fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma.

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom Fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

Syftet med vår studie var att undersöka hur läxor och läxhjälp berör Fritidshemmets verksamhet. Studien belyser även en viss problematik gällande föräldrars möjlighet att hjälpa sina barn med läxorna utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om läxor och läxhjälp, därefter har vi intervjuat fyra lärare för att se hur de ser på syftet med läxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslärare för att se hur läxhjälpen berör Fritidshemmets verksamhet. Vi har i vår slutsats kommit fram till att merparten av lärarna i vår studie anser att syftet med läxor är att befästa sina kunskaper men även för att lära eleverna att ta ansvar.

Studiens syfte ämnar undersöka hur specialpedagoger ser på sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om Fritidshemmets verksamhet. Metoden som används i arbetet är diskursanalys. Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat på olika sätt att se på och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrån en helhetssyn och utifrån elevernas behov.

Syftet med uppsatsen är att belysa fritidspedagogens yrkesroll i ett historiskt perspektiv och därigenom bidra med fördjupad kunskap. Jag har i mitt examensarbete låtit två fritidspedagoger berätta om sitt yrke. De har berättat om vilka olika sorters fritidshem de har arbetat på, vilka förändringar som verksamheterna har varit med om och hur detta har påverkat deras yrke på olika sätt. Resultatet visar på att alltmer av fritidspedagogens arbetstid förläggs i skolan och Fritidshemmets verksamhet blivit alltmer marginaliserat. Planering av verksamheten på fritidshemmet har reducerats på bekostnad av samarbetet med skolan och arbetet som fritidspedagogen utför i skolan.

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom Fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, där fritidshemmet ingår, ska utifrån läroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den här studien avgränsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i Fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning så tas flera faktorer upp som kan främja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i årskurs 3 från två fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer får utrymme och praktiseras på fritidshemmet.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet där pedagogernas uppdrag inte bara är att lära barnen demokrati, utan att ocksåbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vår studie är att vinna förståelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets målinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs både en historisk tillbakablick på vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument är formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrån en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket här innebär att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frågorna vad, hur och när barnet uppfattar att, och upplever sig få,inflytande i Fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frågeformulär för att vinna förståelsei ämnet. Resultatet visar att barnen upplever att de får inflytande genom olikamötesprocesser, men att de är mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit.

Denna studie fokusera utifrån ett sociokulturellt perspektiv på de möjligheter och begränsningar som kan förekomma beroende på vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte är att få en mer ingående bild på vilken inverkan lokalernas utformning har på fritidshemmets kvalité utifrån aspekter av lärande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  Därutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha på fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lärare för att främja både skolans och Fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling består av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan många gånger är begränsade i sina val av aktiviteter på grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus känner också begränsningar när ytorna inte räcker till.